Magnesium Supplementation

Tillskott av magnesium

Vad är magnesium?

Magnesium är ett mineral som finns i riklig mängd i kroppen och är den metalljon som oftast förekommer som enzymatisk kofaktor - molekyler som krävs för att enzymer ska fungera korrekt i biokemiska reaktioner - i över 600 reaktioner i människokroppen[i]. Dessa enzymatiska reaktioner sträcker sig från inblandning i DNA- och proteinsyntes till energimetabolism, muskel- och nervfunktion samt glukoskontroll1. Dessutom spelar magnesium en viktig roll för det kardiovaskulära systemets funktion, benmetabolismen och neurologiska funktioner. Magnesium finns i en mängd olika livsmedel, bland annat bladgrönsaker, frön och nötter, baljväxter, mörk choklad och fullkornsprodukter. Ändå tyder forskning på att många befolkningar, inklusive de i utvecklade länder som USA, Australien, Tyskland, Frankrike, Taiwan och Japan, inte konsumerar tillräckliga mängder magnesium. Vanemässigt låga intag av magnesium och långvarig subklinisk brist kan leda till förändringar i många biokemiska processer som är viktiga för att många organsystem ska fungera korrekt.

Fördelar med magnesium

Den vetenskapliga litteraturen om fördelarna med magnesiumtillskott blir allt mer omfattande. De viktigaste, potentiella fördelarna inkluderar:

1. Kan ha antiinflammatoriska effekter i kroppen, vilket kan bidra till dess förmåga att förbättra inflammation.
Inflammation är en viktig process som skyddar våra kroppar från invaderande patogener, ämnen eller skador. När kronisk inflammation uppstår kan det dock ha skadliga effekter på vår hälsa över tid. Kronisk inflammation bidrar till en rad olika tillstånd som bland annat fetma, diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Den vetenskapliga litteraturen hittills visar att magnesiumbrist bidrar till kronisk, låggradig inflammation, även om de exakta mekanismerna och vägarna som är inblandade fortfarande undersöks.

I en nyligen publicerad översikt från 2022 sammanfattade forskare bevis från 17 studier som undersökte effekterna av magnesiumtillskott jämfört med placebo på biomarkörer för inflammation. Biomarkörer är ämnen i kroppen som kan indikera förekomst av inflammation och som kan upptäckas genom diagnostiska tester, t.ex. blodprover. I dessa studier, som totalt omfattade mer än 800 deltagare, gavs magnesiumtillskott på mellan 250 mg och 400 mg per dag, med en medianuppföljningsperiod på 12 veckor. Sammantaget förbättrade magnesiumtillskott biomarkörer för inflammation avsevärt, inklusive minskat C-reaktivt protein och ökade kväveoxidnivåer.

2. Kan sänka blodtrycket.
Magnesium spelar en roll i regleringen av blodtrycket genom att hjälpa blodkärlen att slappna av. Låga nivåer av magnesium i kroppen kan leda till att blodkärlen dras ihop och att blodflödet motverkas, vilket kan höja blodtrycket. Högt blodtryck är en riskfaktor för hjärtsjukdom och stroke. I en nyligen genomförd granskning av 49 kliniska prövningar drog författarna slutsatsen att magnesiumtillskott på mer än 240 mg per dag sänker blodtrycket hos patienter med högt blodtryck som tar medicin, medan mer än 600 mg per dag sänker blodtrycket hos obehandlade patienter med högt blodtryck. Det är dock viktigt att notera att det krävs ytterligare forskning för att validera effekten av magnesiumtillskott som tilläggsbehandling för att sänka blodtrycket.

3. Kan förbättra blodsockerkontrollen.
Magnesium spelar en roll i de vägar som är involverade i upprätthållandet av normala blodsockernivåer och blodsockerkontroll och kan minska diabetesrisken. Dessa vägar kan omfatta inblandning i främjandet av insulinutsöndring - ett hormon som reglerar blodsockret genom att underlätta upptaget från blodomloppet till cellerna, i inflammatoriska parametrar och i ökad glukosanvändning i cellerna. Flera studier tyder på att individer med lägre intag av magnesium löper högre risk att utveckla typ II-diabetes. I en stor översikt med mer än 600 000 deltagare var högre intag av magnesium förknippat med en signifikant lägre förekomst av diabetes.

I en översikt från 2021 analyserade forskare resultaten från 25 dubbelblinda, randomiserade kontrollerade studier och fann att magnesiumtillskott jämfört med placebo förbättrade fasteglukosnivåerna och förbättrade insulinkänsligheten hos personer som riskerade att utveckla diabetes, även om det behövs fler studier för att validera dessa resultat.

4. Kan förbättra benhälsan
Över 60% av det totala magnesiumet i våra kroppar finns i skelettet, och det finns ett direkt orsakssamband mellan magnesiumintaget i kosten och bibehållandet av ett friskt skelett. Magnesium är involverat i benomsättningen, som är den kontinuerliga processen med benbildning och benresorption, genom att stimulera osteoblastaktivitet (celler som ansvarar för att bygga upp benvävnad) och genom att reglera osteoklaster, celler som ansvarar för benresorption, för att förhindra överdriven nedbrytning av ben. Magnesium är också involverat i regleringen av kalciumnivåerna i benet, vilket är viktigt för att upprätthålla benhälsan. Det gör det genom att reglera både parathormon och den aktiva formen av vitamin D - som båda är viktiga regulatorer av kalciumhomeostasen. I en nyligen genomförd systematisk genomgång fann forskarna att ett högre vanligt intag av magnesium i 12 studier var förknippat med högre bentäthet i höft och lårbenshals.

I en annan nyligen genomförd genomgång av kliniska prövningar fann forskarna potentiella fördelar med magnesiumtillskott för benhälsan i olika populationer. I en randomiserad kontrollerad studie som utfördes på kvinnor efter klimakteriet med osteoporos, en sjukdom som kännetecknas av benförlust, hade till exempel 30 dagars magnesiumtillskott gynnsamma effekter på biomarkörer för benomsättning, inklusive ökade markörer för benbildning och minskade markörer för benresorption. I en annan studie som genomfördes på 50 tonårsflickor var ett års 300 mg magnesiumtillskott förknippat med signifikant ökad benmineralhalt i höften och ländryggen, jämfört med placebo. Större, väl utformade studier behövs för att fullt ut förstå vilken roll magnesiumtillskott har för att främja benhälsan.

5. Kan förbättra migrän
Låga nivåer av magnesium har förknippats med personer som lider av migrän. Magnesiumtillskott används ibland som en tilläggsbehandling för att behandla och förebygga migränhuvudvärk. I flera randomiserade, dubbelblinda kontrollerade studier har man funnit att magnesiumtillskott skyddar mot migrän. Eftersom de magnesiumdoser som används för att behandla migrän är relativt höga och ligger över den övre gränsen (upp till 600 mg per dag), bör behandlingen alltid övervakas av sjukvårdspersonal.

6. Kan förbättra PMS-symtom
Viss forskning har visat att magnesiumtillskott kan lindra PMS-symtom, inklusive uppblåsthet, vätskeansamling, bröstsmärtor och buksmärtor. I en randomiserad, placebokontrollerad studie fann forskarna att 250 mg magnesiumtillskott i kombination med ett vitamin B6-tillskott signifikant minskade PMS-symtomen hos deltagarna, inklusive vätskeansamling, bröstsmärta, smärta i nedre delen av buken, ångest, depression och sömnlöshet.

7. Kan förbättra sömnen
Vissa studier tyder på att magnesiumtillskott är förknippat med bättre sömn. En studie på äldre vuxna visade att magnesiumtillskott jämfört med placebo förbättrade objektiva och subjektiva mått på sömnlöshet, inklusive högre nivåer av melatonin och reninfrisättning (hormoner som hjälper till att reglera sömnen), lägre nivåer av kortisol (en stressbiomarkör) och ökad sömntid. I en annan studie försökte forskarna avgöra om ett kombinerat tillskott av melatonin, magnesium och zink förbättrar sömnlöshet jämfört med placebo och fann att tillskottet förbättrade sömnkvaliteten avsevärt, inklusive den totala sömntiden, sömnkvaliteten och hur lätt det var att somna. Mer högkvalitativ forskning med stora urvalsstorlekar behövs för att ytterligare klargöra förhållandet mellan magnesiumtillskott och sömnkvalitet.

Magnesiumtillskott: olika former av magnesium

Magnesium finns som tillskott, och i allmänhet anses tillskott vara säkert. Magnesium finns i flera former:

  • Magnesiumoxid
  • Magnesiumcitrat
  • Magnesiumklorid
  • Magnesiumglycinat

Vissa former av magnesium är mer biotillgängliga (absorberbara) än andra. Dessutom kan magnesiumtillskott, särskilt i högre doser, orsaka gastrointestinalt obehag och ha en laxerande effekt[xxvii]. Magnesiumglycinat har visat sig orsaka mindre gastrointestinala biverkningar och är mycket biotillgängligt. Andra former av magnesium, t.ex. magnesiumoxid, är mindre biotillgängliga och kan ha en högre risk för biverkningar.

Hur mycket ska jag ta och vilka är riskerna med magnesiumtillskott?

Många människor får i sig mindre magnesium än de borde via kosten. Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet har definierat ett dagligt tillräckligt intag som:

  • 350 mg för män
  • 300 mg för kvinnor
  • 300 mg för pojkar i åldern 10-18 år
  • 250 mg för flickor i åldern 10-18 år

Om du inte får i dig tillräckligt med magnesium i kosten kan ett magnesiumtillskott vara ett effektivt sätt att öka ditt magnesiumintag. Den maximala dosen av magnesiumtillskott är upp till 350 mg per dag. Om du har en magnesiumbrist kan en vårdpersonal ordinera högre doser. Mycket höga doser av magnesium kan orsaka toxicitet. Vissa typer av läkemedel som antibiotika, diuretika, protonpumpshämmare och bifosfater kan interagera med magnesiumtillskott, så personer som tar mediciner bör diskutera sitt magnesiumintag med sina vårdgivare. Tala alltid med en vårdpersonal innan du börjar eller slutar med något tillskott.

För att sammanfatta...

Magnesium är ett essentiellt mineral som är avgörande för många funktioner i människokroppen. Tillräckligt intag kan minska risken för sjukdomar och hjälpa oss att fungera optimalt. Om vi inte får i oss tillräckligt med magnesium via maten kan ett kosttillskott hjälpa oss att tillgodose vårt dagliga behov på ett effektivt sätt. Välj ett tillskott som är lättupptagligt, t.ex. magnesiumglycinat, och konsumera inte mer än rekommenderade doser utan att tala med sjukvårdspersonal.

[i] de Baaij, J. H., Hoenderop, J. G., & Bindels, R. J. (2015). Magnesium in man: Implications for health and disease. Physiological Reviews, 95(1), 1–46. https://doi.org/10.1152/physrev.00012.2014

[ii] Fiorentini, D., Cappadone, C., Farruggia, G., & Prata, C. (2021). Magnesium: Biochemistry, nutrition, detection, and social impact of diseases linked to its deficiency. Nutrients, 13(4), 1136. https://doi.org/10.3390/nu13041136

[iii]DiNicolantonio, J. J., O’Keefe, J. H., & Wilson, W. (2018). Subclinical magnesium deficiency: A principal driver of cardiovascular disease and a public health crisis. Open Heart, 5(1). https://doi.org/10.1136/openhrt-2017-000668

[iv] Costello, R. B., Elin, R. J., Rosanoff, A., Wallace, T. C., Guerrero-Romero, F., Hruby, A., Lutsey, P. L., Nielsen, F. H., Rodriguez-Moran, M., Song, Y., & Van Horn, L. V. (2016). Perspective: The case for an evidence-based reference interval for serum magnesium: The time has come. Advances in Nutrition, 7(6), 977–993. https://doi.org/10.3945/an.116.012765

[vi] van den Brink, W., van Bilsen, J., Salic, K., Hoevenaars, F. P., Verschuren, L., Kleemann, R., Bouwman, J., Ronnett, G. V., van Ommen, B., & Wopereis, S. (2019). Current and future nutritional strategies to modulate inflammatory dynamics in metabolic disorders. Frontiers in Nutrition, 6. https://doi.org/10.3389/fnut.2019.00129

[vii] Nielsen, F. H. (2018). Magnesium deficiency and increased inflammation: Current perspectives. Journal of Inflammation Research, Volume 11, 25–34. https://doi.org/10.2147/jir.s136742

[viii] Veronese, N., Pizzol, D., Smith, L., Dominguez, L. J., & Barbagallo, M. (2022). Effect of magnesium supplementation on inflammatory parameters: A meta-analysis of randomized controlled trials. Nutrients, 14(3), 679. https://doi.org/10.3390/nu14030679

[ix] Rosanoff, A., Costello, R. B., & Johnson, G. H. (2021). Effectively prescribing oral magnesium therapy for hypertension: A categorized systematic review of 49 clinical trials. Nutrients, 13(1), 195. https://doi.org/10.3390/nu13010195

[x] Günther, T. (2010). The biochemical function of mg2+ in insulin secretion, insulin signal transduction and insulin resistance. Magnesium Research, 23(1), 5–18. https://doi.org/10.1684/mrh.2009.0195

[xi] Mooren, F. C. (2015). Magnesium and disturbances in carbohydrate metabolism. Diabetes, Obesity and Metabolism, 17(9), 813–823. https://doi.org/10.1111/dom.12492

[xii] Veronese, N., Demurtas, J., Pesolillo, G., Celotto, S., Barnini, T., Calusi, G., Caruso, M. G., Notarnicola, M., Reddavide, R., Stubbs, B., Solmi, M., Maggi, S., Vaona, A., Firth, J., Smith, L., Koyanagi, A., Dominguez, L., & Barbagallo, M. (2019). Magnesium and health outcomes: An umbrella review of systematic reviews and meta-analyses of observational and intervention studies. European Journal of Nutrition, 59(1), 263–272. https://doi.org/10.1007/s00394-019-01905-w

[xiii] McClure, S. T., Schlechter, H., Oh, S., White, K., Wu, B., Pilla, S. J., Maruthur, N. M., Yeh, H.-C., Miller, E. R., & Appel, L. J. (2020). Dietary intake of adults with and without diabetes: Results from NHANES 2013–2016. BMJ Open Diabetes Research & Care, 8(1). https://doi.org/10.1136/bmjdrc-2020-001681

[xiv] Zhao, B., Deng, H., Li, B., Chen, L., Zou, F., Hu, L., Wei, Y., & Zhang, W. (2019). Association of magnesium consumption with type 2 diabetes and glucose metabolism: A systematic review and pooled study with trial sequential analysis. Diabetes/Metabolism Research and Reviews, 36(3). https://doi.org/10.1002/dmrr.3243

[xv] Fang, X., Han, H., Li, M., Liang, C., Fan, Z., Aaseth, J., He, J., Montgomery, S., & Cao, Y. (2016). Dose-response relationship between dietary magnesium intake and risk of type 2 diabetes mellitus: A systematic review and meta-regression analysis of prospective cohort studies. Nutrients, 8(11), 739. https://doi.org/10.3390/nu8110739

[xvi] Veronese, N., Dominguez, L. J., Pizzol, D., Demurtas, J., Smith, L., & Barbagallo, M. (2021). Oral magnesium supplementation for treating glucose metabolism parameters in people with or at risk of diabetes: A systematic review and meta-analysis of double-blind randomized controlled trials. Nutrients, 13(11), 4074. https://doi.org/10.3390/nu13114074

[xvii] Scientific opinion on the substantiation of health claims related to magnesium and electrolyte balance (ID 238), energy-yielding metabolism (ID 240, 247, 248), neurotransmission and muscle contraction including heart muscle (ID 241, 242), cell division (I. (2009). EFSA Journal, 7(10), 1216. https://doi.org/10.2903/j.efsa.2009.1216

[xviii] Castiglioni, S., Cazzaniga, A., Albisetti, W., & Maier, J. (2013). Magnesium and osteoporosis: Current state of knowledge and future research directions. Nutrients, 5(8), 3022–3033. https://doi.org/10.3390/nu5083022

[xix] Groenendijk, I., van Delft, M., Versloot, P., van Loon, L. J. C., & de Groot, L. C. P. G. M. (2022). Impact of magnesium on bone health in older adults: A systematic review and meta-analysis. Bone, 154, 116233. https://doi.org/10.1016/j.bone.2021.116233

[xx] Aydın, H., Deyneli, O., Yavuz, D., Gözü, H., Mutlu, N., Kaygusuz, I., & Akalın, S. (2009). Short-term oral magnesium supplementation suppresses bone turnover in postmenopausal osteoporotic women. Biological Trace Element Research, 133(2), 136–143. https://doi.org/10.1007/s12011-009-8416-8

[xxi] Rogol, A. D. (2007). A randomized controlled study of effects of dietary magnesium oxide supplementation on bone mineral content in Healthy Girls. Yearbook of Medicine, 2007, 554–555. https://doi.org/10.1016/s0084-3873(08)70319-5

[xxii] Maier, J. A., Pickering, G., Giacomoni, E., Cazzaniga, A., & Pellegrino, P. (2020). Headaches and magnesium: Mechanisms, bioavailability, therapeutic efficacy and potential advantage of magnesium pidolate. Nutrients, 12(9), 2660. https://doi.org/10.3390/nu12092660

[xxiii] Dolati, S., Rikhtegar, R., Mehdizadeh, A., & Yousefi, M. (2019). The role of magnesium in pathophysiology and migraine treatment. Biological Trace Element Research, 196(2), 375–383. https://doi.org/10.1007/s12011-019-01931-z

[xxiv] Fathizadeh, N., Ebrahimi, E., Valiani, M., Tavakoli, N., & Hojat Yar, M. (2010). Evaluating the effect of magnesium and magnesium plus vitamin B6 supplement on the severity of premenstrual syndrome. Iran J Nurs Midwifery Res. , 15, 401–405.

[xxv] Abbasi, B., Kimiagar, M., Kimiagar, K., & Sadeghniiat, K. (2012). The effect of magnesium supplementation on primary insomnia in elderly: A double-blind placebo-controlled clinical trial. J Res Med Sci., 17, 1161–1161.

[xxvi] Jones, S. F. (2012a). The effect of melatonin, magnesium, and zinc on primary insomnia in long-term care facility residents in Italy: A double-blind, placebo-controlled clinical trial. Yearbook of Pulmonary Disease, 2012, 207–209. https://doi.org/10.1016/j.ypdi.2012.01.037

[xxvii] Gröber, U., Schmidt, J., & Kisters, K. (2015). Magnesium in prevention and therapy. Nutrients, 7(9), 8199–8226. https://doi.org/10.3390/nu7095388

[xxviii] Schuette, S. A., Lashner, B. A., & Janghorbani, M. (1994). Bioavailability of magnesium diglycinate vs magnesium oxide in patients with ileal resection. Journal of Parenteral and Enteral Nutrition, 18(5), 430–435. https://doi.org/10.1177/0148607194018005430

[xxix] U.S. Department of Health and Human Services. (n.d.). Magnesium Health Sheet for Professionals. NIH Office of Dietary Supplements. https://ods.od.nih.gov/factsheets/magnesium-healthprofessional/ 

[xxx] Scientific opinion on dietary reference values for magnesium - EFSA. (2015). https://efsa.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.2903/j.efsa.2015.4186

Referenser

  1. de Baaij, J. H., Hoenderop, J. G., & Bindels, R. J. (2015). Magnesium in man: Implications for health and disease. Physiological Reviews, 95(1), 1–46. https://doi.org/10.1152/physrev.00012.2014
  2. Fiorentini, D., Cappadone, C., Farruggia, G., & Prata, C. (2021). Magnesium: Biochemistry, nutrition, detection, and social impact of diseases linked to its deficiency. Nutrients, 13(4), 1136. https://doi.org/10.3390/nu13041136
  3. DiNicolantonio, J. J., O’Keefe, J. H., & Wilson, W. (2018). Subclinical magnesium deficiency: A principal driver of cardiovascular disease and a public health crisis. Open Heart, 5(1). https://doi.org/10.1136/openhrt-2017-000668
  4. Costello, R. B., Elin, R. J., Rosanoff, A., Wallace, T. C., Guerrero-Romero, F., Hruby, A., Lutsey, P. L., Nielsen, F. H., Rodriguez-Moran, M., Song, Y., & Van Horn, L. V. (2016). Perspective: The case for an evidence-based reference interval for serum magnesium: The time has come. Advances in Nutrition, 7(6), 977–993. https://doi.org/10.3945/an.116.012765
  5. van den Brink, W., van Bilsen, J., Salic, K., Hoevenaars, F. P., Verschuren, L., Kleemann, R., Bouwman, J., Ronnett, G. V., van Ommen, B., & Wopereis, S. (2019). Current and future nutritional strategies to modulate inflammatory dynamics in metabolic disorders. Frontiers in Nutrition, 6. https://doi.org/10.3389/fnut.2019.00129
  6. Nielsen, F. H. (2018). Magnesium deficiency and increased inflammation: Current perspectives. Journal of Inflammation Research, Volume 11, 25–34. https://doi.org/10.2147/jir.s136742
  7. Veronese, N., Pizzol, D., Smith, L., Dominguez, L. J., & Barbagallo, M. (2022). Effect of magnesium supplementation on inflammatory parameters: A meta-analysis of randomized controlled trials. Nutrients, 14(3), 679. https://doi.org/10.3390/nu14030679
  8. Rosanoff, A., Costello, R. B., & Johnson, G. H. (2021). Effectively prescribing oral magnesium therapy for hypertension: A categorized systematic review of 49 clinical trials. Nutrients, 13(1), 195. https://doi.org/10.3390/nu13010195
  9. Günther, T. (2010). The biochemical function of mg2+ in insulin secretion, insulin signal transduction and insulin resistance. Magnesium Research, 23(1), 5–18. https://doi.org/10.1684/mrh.2009.0195
  10. Mooren, F. C. (2015). Magnesium and disturbances in carbohydrate metabolism. Diabetes, Obesity and Metabolism, 17(9), 813–823. https://doi.org/10.1111/dom.12492
  11. Veronese, N., Demurtas, J., Pesolillo, G., Celotto, S., Barnini, T., Calusi, G., Caruso, M. G., Notarnicola, M., Reddavide, R., Stubbs, B., Solmi, M., Maggi, S., Vaona, A., Firth, J., Smith, L., Koyanagi, A., Dominguez, L., & Barbagallo, M. (2019). Magnesium and health outcomes: An umbrella review of systematic reviews and meta-analyses of observational and intervention studies. European Journal of Nutrition, 59(1), 263–272. https://doi.org/10.1007/s00394-019-01905-w
  12. McClure, S. T., Schlechter, H., Oh, S., White, K., Wu, B., Pilla, S. J., Maruthur, N. M., Yeh, H.-C., Miller, E. R., & Appel, L. J. (2020). Dietary intake of adults with and without diabetes: Results from NHANES 2013–2016. BMJ Open Diabetes Research & Care, 8(1). https://doi.org/10.1136/bmjdrc-2020-001681
  13. Zhao, B., Deng, H., Li, B., Chen, L., Zou, F., Hu, L., Wei, Y., & Zhang, W. (2019). Association of magnesium consumption with type 2 diabetes and glucose metabolism: A systematic review and pooled study with trial sequential analysis. Diabetes/Metabolism Research and Reviews, 36(3). https://doi.org/10.1002/dmrr.3243
  14. Fang, X., Han, H., Li, M., Liang, C., Fan, Z., Aaseth, J., He, J., Montgomery, S., & Cao, Y. (2016). Dose-response relationship between dietary magnesium intake and risk of type 2 diabetes mellitus: A systematic review and meta-regression analysis of prospective cohort studies. Nutrients, 8(11), 739. https://doi.org/10.3390/nu8110739
  15. Veronese, N., Dominguez, L. J., Pizzol, D., Demurtas, J., Smith, L., & Barbagallo, M. (2021). Oral magnesium supplementation for treating glucose metabolism parameters in people with or at risk of diabetes: A systematic review and meta-analysis of double-blind randomized controlled trials. Nutrients, 13(11), 4074. https://doi.org/10.2903/j.efsa.2009.1216
  16. Castiglioni, S., Cazzaniga, A., Albisetti, W., & Maier, J. (2013). Magnesium and osteoporosis: Current state of knowledge and future research directions. Nutrients, 5(8), 3022–3033. https://doi.org/10.3390/nu5083022
  17. Groenendijk, I., van Delft, M., Versloot, P., van Loon, L. J. C., & de Groot, L. C. P. G. M. (2022). Impact of magnesium on bone health in older adults: A systematic review and meta-analysis. Bone, 154, 116233. https://doi.org/10.1016/j.bone.2021.116233
  18. Aydın, H., Deyneli, O., Yavuz, D., Gözü, H., Mutlu, N., Kaygusuz, I., & Akalın, S. (2009). Short-term oral magnesium supplementation suppresses bone turnover in postmenopausal osteoporotic women. Biological Trace Element Research, 133(2), 136–143. https://doi.org/10.1007/s12011-009-8416-8
  19. Rogol, A. D. (2007). A randomized controlled study of effects of dietary magnesium oxide supplementation on bone mineral content in Healthy Girls. Yearbook of Medicine, 2007, 554–555. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/17018656/
  20. Maier, J. A., Pickering, G., Giacomoni, E., Cazzaniga, A., & Pellegrino, P. (2020). Headaches and magnesium: Mechanisms, bioavailability, therapeutic efficacy and potential advantage of magnesium pidolate. Nutrients, 12(9), 2660. https://doi.org/10.3390/nu12092660
  21. Dolati, S., Rikhtegar, R., Mehdizadeh, A., & Yousefi, M. (2019). The role of magnesium in pathophysiology and migraine treatment. Biological Trace Element Research, 196(2), 375–383. https://doi.org/10.1007/s12011-019-01931-z
  22. Fathizadeh, N., Ebrahimi, E., Valiani, M., Tavakoli, N., & Hojat Yar, M. (2010). Evaluating the effect of magnesium and magnesium plus vitamin B6 supplement on the severity of premenstrual syndrome. Iran J Nurs Midwifery Res. , 15, 401–405.
  23. Abbasi, B., Kimiagar, M., Kimiagar, K., & Sadeghniiat, K. (2012). The effect of magnesium supplementation on primary insomnia in elderly: A double-blind placebo-controlled clinical trial. J Res Med Sci., 17, 1161–1161.
  24. Jones, S. F. (2012a). The effect of melatonin, magnesium, and zinc on primary insomnia in long-term care facility residents in Italy: A double-blind, placebo-controlled clinical trial. Yearbook of Pulmonary Disease, 2012, 207–209. https://doi.org/10.1016/j.ypdi.2012.01.037
  25. Gröber, U., Schmidt, J., & Kisters, K. (2015). Magnesium in prevention and therapy. Nutrients, 7(9), 8199–8226. https://doi.org/10.3390/nu7095388
  26. Schuette, S. A., Lashner, B. A., & Janghorbani, M. (1994). Bioavailability of magnesium diglycinate vs magnesium oxide in patients with ileal resection. Journal of Parenteral and Enteral Nutrition, 18(5), 430–435. https://doi.org/10.1177/0148607194018005430
  27. U.S. Department of Health and Human Services. (n.d.). Magnesium Health Sheet for Professionals. NIH Office of Dietary Supplements. https://ods.od.nih.gov/factsheets/magnesium-healthprofessional/
  28. Scientific opinion on dietary reference values for magnesium - EFSA. (2015). https://efsa.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.2903/j.efsa.2015.4186
Zurück zum Blog

Hinterlasse einen Kommentar

Bitte beachte, dass Kommentare vor der Veröffentlichung freigegeben werden müssen.

  • What are advanced glycation end products (AGEs)?

    Vad är AGE (advanced glycation end products)?

    Kristina Zuna

    Advanced glycation end products eller AGE är proteiner och lipider med sockerrester bundna till sig. De bildas när vi tillagar mat vid mycket höga temperaturer, särskilt vid stekning eller rostning....

    Vad är AGE (advanced glycation end products)?

    Kristina Zuna

    Advanced glycation end products eller AGE är proteiner och lipider med sockerrester bundna till sig. De bildas när vi tillagar mat vid mycket höga temperaturer, särskilt vid stekning eller rostning....

  • GABA - Health Benefits, Dosage and Side Effects

    GABA - hälsofördelar, dosering och biverkningar

    Kristina Zuna

    Gamma-aminosmörsyra (GABA) är en neurotransmittor eller en molekyl som skickar kemiska meddelanden i våra hjärnor. Den kan minska nervaktiviteten och ge en lugnande och avslappnande effekt. GABA är ett populärt...

    GABA - hälsofördelar, dosering och biverkningar

    Kristina Zuna

    Gamma-aminosmörsyra (GABA) är en neurotransmittor eller en molekyl som skickar kemiska meddelanden i våra hjärnor. Den kan minska nervaktiviteten och ge en lugnande och avslappnande effekt. GABA är ett populärt...

  • How to take nicotinamide riboside?

    Hur tar man nikotinamidribosid?

    Kristina Zuna

    NR eller nikotinamidribosid är en naturlig molekyl som våra kroppar producerar i små mängder. Våra kroppar använder den för att syntetisera NAD, en energimolekyl. Att ta NR kan öka nivåerna...

    Hur tar man nikotinamidribosid?

    Kristina Zuna

    NR eller nikotinamidribosid är en naturlig molekyl som våra kroppar producerar i små mängder. Våra kroppar använder den för att syntetisera NAD, en energimolekyl. Att ta NR kan öka nivåerna...

1 von 3

Köp kosttillskott för anti-aging