Spermidin är bara en av de polyaminer som förekommer naturligt i nästan alla levande celler, och som gradvis hamnar i rampljuset för forskning om näring och lång livslängd. Spermidin spelar en kritisk funktion i många biologiska åtgärder som kan bidra till människors hälsa och till och med möjligen för att förbättra den potentiella livslängden.
Denna artikel tittar på hälsofördelarna med spermidin, dosering och potentiella biverkningar av tillskott.
Vad är spermidin?
Spermidin är en essentiell polyaminförening som är nödvändig för cellulär tillväxt, differentiering och apoptos eller programmerad celldöd. Spermidin identifierades först i mänsklig sperma och förekommer i många livsmedel, t.ex:
- sojabönor,
- svampar,
- lagrad ost,
- vetegroddar och vete.
Spermidin är en del av en bredare grupp av föreningar som kallas polyaminer, tillsammans med putrescin och spermidin, som deltar aktivt i celler och är en nödvändig komponent för hälsa och lång livslängd.
Spermidins funktioner i kroppen
Spermidin, som är en polyamin, är förknippad med många viktiga biologiska händelser:
- Cellulär metabolism: Spermidin hjälper till vid en rad metaboliska aktiviteter, inklusive nukleinsyror (särskilt vid DNA- och RNA-syntes). Dessa processer är väsentliga för celldelning och reparation och främjar därmed cellernas hälsa och livet i allmänhet.
- Autofagi: Spermidins mest slående roll är att den inducerar autofagi - den process genom vilken celler förstör och återvinner delar som har blivit skadade eller icke-funktionella. Detta är viktigt för expansion och återställande av celler, vilket skyddar det från de flesta sjukdomar som kommer med åldern. Det har också visats att spermidin som autofagiförstärkare tar bort skadade och onaturliga prekursorer, vilket förbättrar cellhälsan och bidrar till förlängt liv.
- Mitokondriell funktion: Polyaminer, särskilt spermidin, har visat sig vara ett mitokondriellt och cellulärt skydd. Mitokondrierna anses vara cellernas kraftverk och upprätthåller energiproduktionen samtidigt som de upprätthåller cellens övergripande aktivitet.
Om du vill lära dig mer om autofagi, läs vår artikel: ”Autofagins roll för hälsa och lång livslängd”.
Spermidin - Fördelar för hälsan
1. Lång livslängd
Ett antal forskningsstudier visar att spermidin kan vara förknippat med en förlängd livslängd. I en stor kohortstudie där deltagarna följdes i tio år fann forskarna ett positivt samband mellan ett högre intag av spermidin i kosten och en längre livslängd. Högre intag av spermidin i kosten jämfört med lägre intag var starkt förknippat med en minskad risk för dödlighet.
Även om det är ett aktivt forskningsområde hur denna mekanism fungerar, tyder dessa data på att spermidin är en viktig molekyl som är involverad i hälsosamt åldrande och lång livslängd.
2. Kardiovaskulär hälsa
Nya studier har identifierat ett starkt omvänt samband mellan intag av spermidin i kosten och utveckling av hjärt-kärlsjukdomar, inklusive hjärtsvikt.
Högre intag av spermidin har relaterats till lägre blodtryck och därmed lägre koncentrationer av biomarkörer för hjärtsjukdomar. Sådana bevis kan tyda på att intag av livsmedel rika på spermidin kan vara skyddande för det kardiovaskulära systemet och därmed minska förekomsten av hjärtsjukdomar.
3. Neuroprotektion och kognitiv funktion
Spermidin har visat sig vara lovande för att förbättra hjärnans funktion, särskilt hos äldre befolkningar.
En specifik studie har undersökt hur effektivt tillskott av spermidin är för att förbättra minnet hos äldre personer som riskerar att drabbas av Alzheimers sjukdom. I denna randomiserade, dubbelblinda kontrollerade studie fick försökspersonerna antingen ett växtextrakt rikt på spermidin eller placebo under tre månader.
Resultaten visade att deltagarna som fick spermidin hade en måttlig förbättring av sin minnesprestanda än placebogruppen. Detta tyder på att spermidin kan vara till nytta för äldre människors kognitiva funktioner genom vissa stimulerande effekter på hjärnans neuromodulatoriska processer.
4. Hår- och hudhälsa
Förbättringar av hårväxt och övergripande hårhälsa har förknippats med spermidin. Det har visat sig att det kan främja celltillväxt och förhindra cellskador, vilket förhindrar håravfall och uppmuntrar tjockare och friskare hårväxt.
På grund av spermidins roll i cellhälsan förbättras också hudens hälsa, vilket resulterar i ett yngre utseende.
Livsmedelskällor för spermidin
Spermidin finns naturligt i olika livsmedel, särskilt i växtbaserade källor. Här är några rika källor till spermidin:
- Sojaprodukter: Livsmedel som natto har hög halt av spermidin, där varje portion innehåller 9,7 gram spermidin.
- Gröna ärtor: En annan källa till denna fördelaktiga polyamin, med 9,1 mg spermidin per 140 grams portion.
- Svampar: Speciellt shiitake-svamp, som innehåller cirka 4,4 mg per 50 gram.
- Fullkornsprodukter: Innehåller olika mängder spermidin.
- Broccoli: En korsblommig grönsak med anmärkningsvärt innehåll av spermidin, cirka 3,6 mg per 100 gram .
- Lagrade ostar: Såsom cheddar och parmesan, innehåller höga halter av spermidin med 2 mg/portion.
Att lägga till spermidinrika livsmedel i din kost är också ett naturligt sätt att öka spermidinnivåerna.
Spermidin - Rekommenderad dosering
För närvarande finns inget officiellt rekommenderat dagligt intag för spermidin, eftersom det befinner sig i ett tidigt forskningsstadium. EU:s livsmedels- och säkerhetsmyndighet rekommenderar dock att man inte överskrider en daglig dos på 6 mg. Denna riktlinje bidrar till att förebygga potentiella biverkningar och garanterar säkra konsumtionsnivåer.
Även om livsmedelskällor med spermidin verkar ge ett tillräckligt intag, kan det vara en bra idé med kosttillskott för personer som vill få i sig ännu högre mängder eller har särskilda hälsoproblem.
Innan du börjar med ett nytt tillskott bör du dock rådfråga hälso- och sjukvårdspersonal för att fastställa lämplig dos och om det kan kombineras med dina befintliga mediciner.
Spermidin - Biverkningar
Spermidin anses vara allmänt säkert när det konsumeras i mängder som vanligtvis finns i livsmedel. Hittills finns det ingen indikation på att tillskott av spermidin orsakar några större biverkningar. Men som alla andra tillskott bör försiktighetsåtgärder följas, särskilt för höga doser.
Andra möjliga biverkningar (även om de är otroligt sällsynta) kan inkludera gastrointestinal upprördhet, med symtom på uppblåsthet eller illamående, hos vissa individer. Det är bäst att övervaka sin fysiologiska reaktion när man börjar med något kosttillskott, och man bör ändra dosen eller avbryta användningen om det finns negativa effekter.
Slutord
Även om spermidin inte är lika allmänt känt som andra näringsämnen har det en betydande potential för att förbättra hälsan. Dess funktioner i cellulär metabolism, autofagi och mitokondriell aktivitet betonar dess kritiska roll för att upprätthålla den allmänna hälsan och potentiellt öka livslängden.
Spermidins positiva samband med åldrande, kardiovaskulär hälsa, kognitiv funktion samt hår- och hudhälsa gör det också till ett intressant näringsämne som är värt kontinuerlig forskning.
Referenser:
- Bardócz, S., Duguid, T. J., Brown, D. S., Grant, G., Pusztai, A., White, A., & Ralph, A. (1995). The importance of dietary polyamines in cell regeneration and growth. The British journal of nutrition, 73(6), 819–828. https://doi.org/10.1079/bjn19950087.
- Igarashi, K., & Kashiwagi, K. (2010). Modulation of cellular function by polyamines. The international journal of biochemistry & cell biology, 42(1), 39–51. https://doi.org/10.1016/j.biocel.2009.07.009.
- Pegg A. E. (2016). Functions of Polyamines in Mammals. The Journal of biological chemistry, 291(29), 14904–14912. https://doi.org/10.1074/jbc.R116.731661.
- Madeo, F., Eisenberg, T., Pietrocola, F., & Kroemer, G. (2018). Spermidine in health and disease. Science (New York, N.Y.), 359(6374), eaan2788. https://doi.org/10.1126/science.aan2788.
- Kiechl, S., Pechlaner, R., Willeit, P., Notdurfter, M., Paulweber, B., Willeit, K., Werner, P., Ruckenstuhl, C., Iglseder, B., Weger, S., Mairhofer, B., Gartner, M., Kedenko, L., Chmelikova, M., Stekovic, S., Stuppner, H., Oberhollenzer, F., Kroemer, G., Mayr, M., . . . Willeit, J. (2018). Higher spermidine intake is linked to lower mortality: a prospective population-based study. American Journal of Clinical Nutrition, 108(2), 371–380. https://doi.org/10.1093/ajcn/nqy102.
- Eisenberg, T., Abdellatif, M., Schroeder, S., Primessnig, U., Stekovic, S., Pendl, T., Harger, A., Schipke, J., Zimmermann, A., Schmidt, A., Tong, M., Ruckenstuhl, C., Dammbrueck, C., Gross, A. S., Herbst, V., Magnes, C., Trausinger, G., Narath, S., Meinitzer, A., Hu, Z., … Madeo, F. (2016). Cardioprotection and lifespan extension by the natural polyamine spermidine. Nature medicine, 22(12), 1428–1438. https://doi.org/10.1038/nm.4222.
- Wirth, M., Benson, G., Schwarz, C., Köbe, T., Grittner, U., Schmitz, D., Sigrist, S. J., Bohlken, J., Stekovic, S., Madeo, F., & Flöel, A. (2018). The effect of spermidine on memory performance in older adults at risk for dementia: A randomized controlled trial. Cortex; a journal devoted to the study of the nervous system and behavior, 109, 181–188. https://doi.org/10.1016/j.cortex.2018.09.014.
- Ramot, Y., Tiede, S., Bíró, T., Abu Bakar, M. H., Sugawara, K., Philpott, M. P., Harrison, W., Pietilä, M., & Paus, R. (2011). Spermidine promotes human hair growth and is a novel modulator of human epithelial stem cell functions. PloS one, 6(7), e22564. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0022564.
- Atiya Ali, M., Poortvliet, E., Strömberg, R., & Yngve, A. (2011). Polyamines in foods: development of a food database. Food & nutrition research, 55, 10.3402/fnr.v55i0.5572. https://doi.org/10.3402/fnr.v55i0.5572.
- European Commission Notifications of Novel Foods under the Former Novel Food Regulation. [(accessed on 14 September 2024)]. Available online: https://ec.europa.eu/food/safety/novel_food/authorisations/list_authorisations_en.
- Schwarz, C., Stekovic, S., Wirth, M., Benson, G., Royer, P., Sigrist, S. J., Pieber, T., Dammbrueck, C., Magnes, C., Eisenberg, T., Pendl, T., Bohlken, J., Köbe, T., Madeo, F., & Flöel, A. (2018). Safety and tolerability of spermidine supplementation in mice and older adults with subjective cognitive decline. Aging, 10(1), 19–33. https://doi.org/10.18632/aging.101354.
