Spermidine och hälsa: Fördelar, dosering och biverkningar

Uppdaterad 10 november 2026 av Anna Hamer

Spermidin är en naturlig förening som finns i nästan alla levande celler och i livsmedel som sojabönor, svamp och vetegroddar. Hos djur har det kopplats till längre livslängd, vilket är anledningen till att det har blivit ett av de mer omtalade kosttillskotten för långt liv.

Men vad visar forskningen på människor hittills? Här är vad vi vet om hur spermidin fungerar, var det kommer ifrån, vad studierna på människor har visat och vad de inte har visat.

Vad är spermidin?

Spermidin är en essentiell polyaminförening som behövs för cellernas tillväxt, differentiering och apoptos, det vill säga programmerad celldöd. Spermidin identifierades först i human sädesvätska och finns i många livsmedel, till exempel:

• sojabönor,
• svamp,
• lagrad ost,
• vetegroddar.

Spermidin ingår i en bredare grupp av föreningar som kallas polyaminer, tillsammans med putrescin och spermin, som är aktiva inuti cellerna och är en nödvändig del av hälsa och lång livslängd (1).

Personlig guide Bygg din kosttillskottsplan Ta reda på vilka kosttillskott som passar dig →

Spermidinets funktioner i kroppen

Spermidin är en polyamin och förknippas med många viktiga biologiska processer (2, 3):

• Cellmetabolism: Spermidin bidrar till en rad metabola processer, bland annat omsättningen av nukleinsyror (särskilt syntesen av DNA och RNA). Dessa processer är nödvändiga för celldelning och reparation och främjar därmed cellernas hälsa och livet i stort.
• Autofagi: Spermidinets mest framträdande roll är att det inducerar autofagi – den process genom vilken cellerna bryter ner och återvinner delar som har blivit skadade eller slutat fungera. Detta är viktigt för förnyelsen och återhämtningen av celler, och autofagin tenderar att bli mindre effektiv med åldern. I laboratorie- och djurstudier har spermidin visat sig stimulera autofagi (4).
• Mitokondriell funktion: Polyaminer, särskilt spermidin, har visat sig skydda mitokondrierna och cellerna. Mitokondrierna anses vara cellernas kraftverk och upprätthåller energiproduktionen samtidigt som de stödjer cellens samlade aktivitet (4).

Om du vill veta mer om autofagi, läs Autofagins roll för hälsa och lång livslängd.

Spermidin - hälsofördelar

1. Lång livslängd

Ett antal forskningsstudier visar att spermidin kan vara förknippat med en förlängd livslängd. I en stor studie som följde 829 vuxna i ungefär 20 år var ett högre intag av spermidin via kosten kopplat till en minskad risk för dödlighet: de som åt mest hade lägre risk att dö under den tiden än de som åt minst (5). Studien undersökte spermidin från mat, inte från kosttillskott, och den kan inte bevisa att spermidin var orsaken, eftersom människor som äter mer av det tenderar att äta hälsosammare överlag.

Hos djur har spermidin förlängt livslängden hos jäst, maskar, flugor och möss (6). Vi vet ännu inte om det har samma effekt hos människor.

2. Hjärt- och kärlhälsa

Studier tyder på att personer som äter mer spermidin tenderar att ha ett lägre blodtryck och en lägre risk för hjärt-kärlsjukdom (6). Hos äldre möss hjälpte spermidin också hjärtat att fungera bättre. Detta tyder på att livsmedel rika på spermidin skulle kunna skydda hjärtat, men det visar inte att kosttillskott med spermidin ger samma effekt.

3. Neuroprotektion och kognitiv funktion

Spermidin har visat vissa lovande tecken för hjärnans funktion hos äldre vuxna, men resultaten är blandade. I en liten 3-månadersstudie med 30 äldre vuxna med minnesbekymmer visade de som fick ett spermidinrikt växtextrakt en måttlig förbättring av minnet jämfört med de som inte fick det (7). En större ettårsstudie med 100 personer som tog en lägre daglig dos (0,9 mg) fann dock ingen skillnad i minnet (8). Just nu är det för tidigt att säga att spermidin förbättrar minnet.

4. Immunfunktion

Detta är ett nyare forskningsområde. I en liten studie från Oxford tog 40 vuxna över 65 år antingen 6 mg spermidin per dag eller en kapsel utan spermidin i 13 veckor efter en förstärkningsdos av covid-19-vaccin. Det tolererades väl. De totala antikroppsnivåerna ökade inte i någon större utsträckning, men hos de 8 personer som hade svarat dåligt på vaccinet stärkte spermidin deras antikroppssvar (9). Det är ett uppmuntrande tidigt tecken från en mycket liten grupp, och mer forskning behövs. Tillskottet kom från tillverkaren, som också var med och finansierade arbetet.

5. Hår- och hudhälsa

Spermidin har förknippats med hårväxt. I laboratoriet hjälpte det mänskliga hårsäckar att fortsätta växa längre (10). Det har ännu inte visats förebygga håravfall hos människor, och det finns hittills få belägg för effekter på hudhälsan eller ett yngre utseende.

Livsmedelskällor till spermidin

Spermidin finns naturligt i olika livsmedel, särskilt i växtbaserade källor. Siffrorna nedan kommer från en svensk databas över polyaminer i livsmedel och visar spermidin per typisk portion. De faktiska mängderna varierar mycket med sort, mognad, lagring och tillagning (11).

• Soja: kokta sojabönor innehåller cirka 9,7 mg per portion på 190 g. Fermenterade sojaprodukter som natto uppges också innehålla betydande mängder polyaminer (5, 11), även om databasen inte anger något värde för natto.
• Gröna ärtor: cirka 9,1 mg per portion på 140 g.
• Svamp: cirka 4,4 mg per 50 g (databasen anger svamp generellt, inte någon specifik sort).
• Broccoli: cirka 3,6 mg per 100 g.
• Ost: cirka 2,0 mg per portion på 20 g. Lagrade ostar innehåller generellt mer polyaminer än färska.
• Fullkorn och vetegroddar: innehåller varierande mängder. Vetegroddar är en av de rikaste källorna, medan vitt, siktat mjöl innehåller mycket mindre.

Att lägga till spermidinrika livsmedel i kosten är ett naturligt sätt att öka ditt intag.

Spermidin - rekommenderad dos

För närvarande finns inget officiellt rekommenderat dagligt intag av spermidin, eftersom det befinner sig i ett tidigt skede av forskningen. Europeiska unionens myndighet för livsmedelssäkerhet (Efsa) rekommenderar dock att man inte överskrider en daglig dos på 6 mg (12). Denna riktlinje bidrar till att förebygga eventuella biverkningar och säkerställer säkra intagsnivåer.

Även om livsmedelskällor till spermidin verkar ge tillräckliga mängder via kosten kan personer som vill få i sig ännu mer, eller som har särskilda hälsoproblem, tycka att kosttillskott är en bra idé.

Innan du börjar med ett nytt kosttillskott bör du dock rådfråga hälso- och sjukvårdspersonal för att fastställa lämplig dos och om det kan kombineras med de läkemedel du redan använder.

Spermidin - biverkningar

Spermidin verkar vara väl tolererat vid de doser som har studerats, inklusive mängder som finns i livsmedel och i kortvariga studier av kosttillskott (9, 13). I sällsynta fall kan vissa personer få magtarmbesvär, till exempel uppblåsthet eller illamående.

Två försiktighetsåtgärder:

• Begränsade långtidsdata. Studierna på människor hittills är korta och små.
• Cancer. Polyaminer är delaktiga i celltillväxt, och spermidinets effekt hos personer med cancer är inte väl känd (4). Om du har en cancerdiagnos, tar läkemedel regelbundet eller är gravid eller ammar, bör du tala med din läkare innan du tar ett kosttillskott.

Observera hur du mår när du börjar med ett kosttillskott, och justera dosen eller sluta om du får negativa effekter.

Sammanfattning

Spermidin hjälper cellerna att göra sig av med skadade delar (en process som kallas autofagi), och det har hjälpt djur att leva längre. Hos människor har ett högre intag kopplats till ett längre liv, och några små tester antyder fördelar, men resultaten är blandade. Det är lovande men tidigt, och vi kan ännu inte kalla det ett bevisat kosttillskott för lång livslängd. Under tiden är det ett rimligt och riskfritt tillvägagångssätt att få i sig mer spermidin via maten (soja, svamp, ärtor, bönor, fullkorn, vetegroddar).

Kosttillskott ersätter inte en varierad, balanserad kost och en hälsosam livsstil. Den här artikeln utgör inte medicinsk rådgivning.

Läs mer

• Vilket är det bästa sättet att ta spermidin?
• Autofagins roll för hälsa och lång livslängd
• De mest evidensbaserade kosttillskotten för lång livslängd
• Så skiljer du en bra studie från en dålig

Litteraturkällor

1. Bardócz S, Duguid TJ, Brown DS, Grant G, Pusztai A, White A, et al. The importance of dietary polyamines in cell regeneration and growth. British Journal of Nutrition. 1995;73(6):819-828. https://doi.org/10.1079/bjn19950087
2. Igarashi K, Kashiwagi K. Modulation of cellular function by polyamines. The International Journal of Biochemistry & Cell Biology. 2010;42(1):39-51. https://doi.org/10.1016/j.biocel.2009.07.009
3. Pegg AE. Functions of polyamines in mammals. Journal of Biological Chemistry. 2016;291(29):14904-14912. https://doi.org/10.1074/jbc.R116.731661
4. Madeo F, Eisenberg T, Pietrocola F, Kroemer G. Spermidine in health and disease. Science. 2018;359(6374):eaan2788. https://doi.org/10.1126/science.aan2788
5. Kiechl S, Pechlaner R, Willeit P, Notdurfter M, Paulweber B, Willeit K, et al. Higher spermidine intake is linked to lower mortality: a prospective population-based study. American Journal of Clinical Nutrition. 2018;108(2):371-380. https://doi.org/10.1093/ajcn/nqy102
6. Eisenberg T, Abdellatif M, Schroeder S, Primessnig U, Stekovic S, Pendl T, et al. Cardioprotection and lifespan extension by the natural polyamine spermidine. Nature Medicine. 2016;22(12):1428-1438. https://doi.org/10.1038/nm.4222
7. Wirth M, Benson G, Schwarz C, Köbe T, Grittner U, Schmitz D, et al. The effect of spermidine on memory performance in older adults at risk for dementia: a randomized controlled trial. Cortex. 2018;109:181-188. https://doi.org/10.1016/j.cortex.2018.09.014
8. Schwarz C, Benson GS, Horn N, Wurdack K, Grittner U, Schilling R, et al. Effects of spermidine supplementation on cognition and biomarkers in older adults with subjective cognitive decline: a randomized clinical trial. JAMA Network Open. 2022;5(5):e2213875. https://doi.org/10.1001/jamanetworkopen.2022.13875
9. Alsaleh G, Ali M, Kayvanjoo AH, Liu F, Moreau T, Bibi S, et al. Spermidine mitigates immune cell senescence and boosts vaccine responses in healthy older adults: a pilot study. Aging Cell. 2026;25(6):e70545. https://doi.org/10.1111/acel.70545
10. Ramot Y, Tiede S, Bíró T, Abu Bakar MH, Sugawara K, Philpott MP, et al. Spermidine promotes human hair growth and is a novel modulator of human epithelial stem cell functions. PLoS One. 2011;6(7):e22564. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0022564
11. Atiya Ali M, Poortvliet E, Strömberg R, Yngve A. Polyamines in foods: development of a food database. Food & Nutrition Research. 2011;55:5572. https://doi.org/10.3402/fnr.v55i0.5572
12. European Commission. Commission Implementing Regulation (EU) 2017/2470 of 20 December 2017 establishing the Union list of novel foods. Official Journal of the European Union. 2017;L 351. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/PDF/?uri=CELEX:32017R2470
13. Schwarz C, Stekovic S, Wirth M, Benson G, Royer P, Sigrist SJ, et al. Safety and tolerability of spermidine supplementation in mice and older adults with subjective cognitive decline. Aging. 2018;10(1):19-33. https://doi.org/10.18632/aging.101354